i en värld av idioter


Nej jag känner inte alls för att sitta ensam ikväll. Inte för fem öre. Men dessvärre så gör jag det ändå, pressar kent och låtsas som att något kallat skolarbete inte existerar. Fyfan för måndagar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0