Tristan och Isolde

"Strax hon linneduken tog
och från hans ansikte den drog
och såg på honom där han låg död
och kastade sig i namnlös nöd
på hans kropp; hennes läppar ryckte,
och munnen mot hans mun tryckte,
och sin kind mot kinden hans,
och hon med kärlek utan sans
med vita armar hans kropp omslöt.
Döden sände stöt på stöt."


Jag älskar distans dagar, även om dem innebär lite plugg också. Under förmiddagen har jag pysslat i stallet och ridit min älskade häst som är så fin så. Nu känner man verkligen att hösten är här. Luften är så härligt uppfriskande som den bara är på hösten. Jag tycker till och med att det är mysigt med höstmörkret som stannar längre och längre för varje dag. Om en sisådär två månader kommer jag väl vara trött på det och be för att våren ska komma så fort som möjligt, men för tillfället så njuter jag. Nu ska jag vara duktig och arbeta med lite svenska uppgifter som innehåller bl.a. berättelsen om Tristan och Isolde. Tycker uppgiften är ganska rolig faktiskt, även om det är mycket samma sak som vi gjorde i ettan. Nu ska jag sätta på Lars Winnerbäck på spotify och börja skriva så tangentbordet glöder.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0